Nyanlända elever i mitt klassrum

Eftersom jag precis som Hülya Basaran arbetar med nyanlända elever var det en självklarhet för mig att läsa hennes nyutkomna bok Nyanlända elever i mitt klassrum. Bokens röda tråd är hur digitala resurser och språkutvecklande arbetssätt används för att möta behoven hos flerspråkiga och nyanlända elever.

Nyanlända elever i mitt klassrum

I boken beskriver Hülya Basaran att hennes utveckling som lärare har handlat om att utveckla undervisningen för de flerspråkiga elever hon varit lärare för och som till en början skedde i en förberedelseklass på Kronan i Trollhättan. I stället för att slås ned av faktorer som segregation och socioekonomiska förhållanden som givetvis kan ha betydelse för nyanlända elevers möjligheter i skolan, har hon haft fokus på undervisningen, det område hon faktiskt haft möjlighet att påverka allra mest. Hennes målsättning har varit att skapa en likvärdig och kompensatorisk utbildning för alla elever genom att möta individuella behov, att inkludera, utmana och utveckla.

Hulya Basaran lyfter fram hur skolan många gånger inte är tillräckligt anpassad till det elevunderlag som faktiskt finns. Att normen många gånger är svensk och svenskspråkig, och inte i tillräcklig utsträckning tar hänsyn till flerspråkigheten. Istället lyfts inställningen till flerspråkigheten som norm, inte som ett undantag, fram.  Det innebär att flerspråkigheten måste vara utgångspunkt vid val av läromedel, material och upplägg av undervisning. Det betyder också att undervisningen, helt i linje med styrdokumenten, måste ta avstamp i elevernas tidigare erfarenheter och kunskaper. I boken beskrivs den lagändring som trädde i kraft i januari 2016 kring nyanlända elever och att det nu finns ett kartläggningsmaterial som ska användas som stöd för att ta reda på var nyanlända elever befinner sig i sin kunskapsutveckling, så att undervisningen kan ”hamna rätt”. Materialet skapar förutsättningar för att möta elevernas individuella behov.

Boken beskriver hur undervisning för nyanlända elever traditionellt kännetecknats av en uppdelning i olika ämnen och av reproducerande uppgifter. Det har varit ett stort fokus på de brister avsaknad av svenska som språk innebär och elever har i mångt och mycket setts som passiva mottagare av det svenska språket. Den här traditionen kan ses som en nedåtgående spiral som inneburit att undervisningsinnehållet har förenklats och då inte blivit tillräckligt kognitivt utmanande med följden att eleverna inte har lärt sig det som de förväntas lära. Att förenkla blir i det här fallet att stjälpa. Som en kontrast till traditionen påminner Hülya Basaran hur stöttning och språkligt stöd kan bidra till att eleverna får möta och klara av uppgifter och ett undervisningsinnehåll som innebär en hög kognitiv utmaning. Den här typen av undervisning gynnar utveckling och lärande.

I arbetet med att erbjuda elever en hög kognitiv utmaning framhålls den digitala kompetensen som också är en av EU:s nyckelkompetenser. Hulya Basaran trycker på att användandet av digitala resurser är ett sätt skapa en tidsenlig och likvärdig utbildning. I boken finns många konkreta erfarenheter och tips på innehåll och verktyg som passar att använda i undervisning av nyanlända elever samt vad som är viktigt att tänka på när det gäller integritet, källkritik och upphovsrätt. Du får till exempel lära dig mer om

  • Hur en interaktiv tavla kan användas som den gemensamma utgångspunkten för att skapa möjligheter till interaktion.
  • Hur arbetet med en klassblogg som ett virtuellt klassrum påverkade både elevernas motivation och arbetssätt när de blev medvetna om att deras skolarbete hade fick en mottagare.
  • Olika appar och webbresurser som kan användas för att anpassa utifrån enskilda elevers behov. Inte minst lyfts digitala resurser fram för att ge elever som inte har fått en grundläggande läs- och skrivinlärning möjlighet att träna på fonologisk medvetenhet och bokstavsljud.
  • Cirkelmodellen
  • Hur digitala resurser som lärplattor och dokumentkamera kan användas.
  • Hur elevernas modersmål används som en rikedom och utgångspunkt i undervisningen vid exempelvis läs- och skrivinlärning.

Boken har en praktisk inriktning med många tips om verktyg att använda i undervisningen av nyanlända, men så klart även alla, elever. Dessa konkreta tips kan jag och alla andra som har tillgång till boken gå tillbaka till för att inspireras av och använda vid behov. Men det jag ändå fastnar allra mest för är det förhållningssätt som genomsyrar boken. Den inställning till undervisning, lärande och elever som Hülya Basaran förmedlar är en specialpedagogisk dröm. Det är ett förhållningssätt som handlar om att i praktiken ta vara på och lyfta fram olikheten som tillgång och att utforma och anpassa skolan till eleverna, inte tvärtom. Att boken handlar om flerspråkiga och nyanlända elever är aktuellt, angeläget och nödvändigt. Men det förhållningssätt som Hülya Basaran står bakom och förmedlar, är något som skulle gynna ALLA elever, inte bara de som är nyanlända. Så läs boken och sprid förhållningssättet vidare!

/AnnaBe

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.