AnnaBe Utveckling

– med fokus på skolutveckling & elevhälsa

Etikett: Universal design for learning

Effective Inclusive Schools – del 4

Det här blogginlägget är det sista i raden av fyra som utifrån boken Effective Inclusive Schools av bl a Thomas Hehir, lyfter framgångsfaktorer för att lyckas med inkludering. I det här inlägget  skriver jag om Universal Design for Learning. Om du har missat tidigare inlägg finns de här: del 1, del 2 och del 3. Jag vill återigen poängtera att det här är min uppfattning och mina tankar kring boken, inget annat.

Universal Design for Learning – UDL

Skolorna som beskrivs i boken kännetecknas av Universal design for learning, UDL. Deras undervisning är designad för att vara ”universell” och tillgänglig för alla elever. Syftet är att så många elever som möjligt ska lyckas i skolan och kunna bli s k ”expert learners” – elever som vet och kan mycket och som är nyfikna och vill lära. UDL bygger på forskning om lärande, kognition och neurovetenskap och utgår från att elever har olika sätt att lära.

När skolor och undervisningar är utformade för att passa en tänkt medelelev blir en del elever marginaliserade. Det kan t ex vara elever som får kämpa med sitt lärande, elever med ett annat modersmål än skolspråket eller elever med olika funktionsuppsättningar. När undervisningen endast är anpassad för att matcha vissa elever kan man säga att den skapar elever som inte passar in, som inte hör hemma i den ordinarie undervisningen. Tanken med UDL är att motverka det här.

UDL bygger på tre principer, som alla är avgörande för lärprocessen och som har att göra med hur t ex eleverna tar emot, förstår och hanterar information, samt hur engagerad eleven är i sin lärsituation. De tre principerna är:

1. Multiple Meanings of Representation

Den här principen bygger på antagandet att det inte finns ett allenarådande sätt att presentera information på om vi ska lyckas nå alla elever, om alla ska kunna förstå och skapa mening utifrån innehållet i undervisningen. På den enklaste nivån handlar det om att presentera information på varierade sätt så att elever, rent perceptuellt kan ta till sig den, att t ex komplettera auditiv information med visuell. Därifrån handlar det om att på flera olika sätt få tillgång till språket, matematiska uttryck och symboler, att i matematik få  tillgång till konkret, laborativt material eller att medvetet arbeta med språket genom att klargöra ord, textstrukturer osv. Den här principen för mina tankar till olika språkutvecklande arbetssätt, till cirkelmodellen och genrepedagogik. Den får mig även att tänka på explicit läsundervisning, lässtrategier och The Big Five.

I slutändan handlar principen Multiple Meanings of Representation om att eleverna ska tillägna sig strategier för att kunna göra kopplingar, generalisera, dra slutsatser, analysera mm så att informationen blir användbar. Det handlar inte om att memorera fakta utan om att förstå på djupet. Förmågor vi självklart vill att alla ska ha möjlighet att tillägna sig, eller hur?!

2. Multiple Means of Action and Expression

Princip nr 2 handlar om hur vi bearbetar och hanterar den information vi får till oss. Det innebär att vi behöver få möjlighet att bearbeta informationen på olika sätt, inte bara verbalt. Att vi behöver få tillgång till olika verktyg, aktiviteter och uttrycksmöjligheter.

Det eftersträvansvärda är att eleverna utvecklar goda exekutiva funktioner där de kan sätta mål, ta sig mot målet genom att på ett ändamålsenligt sätt kunna hantera information och olika källor samt att att planera, påbörja, genomföra och avsluta sitt arbete och dessutom ha en slags känsla och koll på hur arbetet och lärandet går.

3. Multiple Means of Engagement

Den sista, men kanske viktigaste principen handlar om att lärandet ska vara engagerande, motiverande och beröra den enskilde eleven. Det handlar även om delaktighet och självständighet. Om dessa delar saknas spelar de två tidigare principerna inte lika stor roll. Principen kan förklaras med följande fyra punkter som alla kan bidra till att lärandet blir engagerande och motiverande:

  • Mål

Förutsättningen för att nå ett mål är att veta vart du ska. Läroplanens kunskapskrav och syften behöver därför översättas till praktiken, till konkreta mål som eleverna kan förstå.

  • Material

Vilka material behövs för att du ska kunna ta dig mot målet? Det behöver finnas valmöjligheter så att materialet är anpassat utifrån elev, behov och mål.

  • Metoder

Hur ser undervisningsmetoderna ut? Olika typer av lärsituationer och konstellationer behöver erbjudas där samarbete och kommunikation ingår.  Stöttning är en naturlig del av ”metoderna”.

  • Bedömning

Vi behöver säkerställa oss om att lärande har ägt rum. Genom att använda reflektion, självbedömning och feedback kan vi både stötta och utmana i det fortsatta arbetet.

Sammanfattningsvis skulle jag vilja beskriva UDL som en formativ undervisning där eleverna vet vart de ska, varför och hur de ska ta sig dit. En undervisning som utgår från att elever har olika sätt att lära och behöver ta olika vägar i sitt lärande. Därför erbjuds olika sätt att presentera och bearbeta information på. Interaktion och kommunikation är viktiga beståndsdelar, likaså lärarens stöttning. Metakognition, elevens lärande om sitt eget lärande samt bedömning av sin egen lärprocess och lärarens feedback är också viktiga element. På sikt handlar det om att eleven ska bli alltmer självständig i sitt lärande med olika välutvecklade förmågor. Följande bild får komplettera min sammanfattning:

UDL graphic frame for quick planning

UDL graphic frame for quick planning Bild: Chrissie Butler CC Licence Attribution only

Att skolorna som beskrivs i boken Effective Inclusive Schools lyckas arbeta med UDL beror på att de har en struktur som möjliggör samarbete, men också på synsättet att alla ska lyckas. För att kunna nå alla elever i undervisningen behöver den vara anpassad att möta de olika elever som finns där, den behöver vara ”universell”. I boken hänvisas till forskning som visar att skolor som utformar undervisningen på det här viset skapar en bättre undervisning för alla elever.

Avslutande reflektioner

På de beskrivna skolorna verkar genomsnittseleven inte existera. Det handlar inte så mycket om vad man gör annorlunda för elever i behov av särskilt stöd utan om vad som behöver göras för varje elev.

We are all special.

Alla elever undervisas inom den ordinarie undervisningen men inkludering har på dessa skolor inte en rumslig betydelse utan handlar om grundläggande värden som likvärdighet, tillhörighet och mångfald som resurs. UDL är i det arbetet en väsentlig pusselbit.  Boken Effective inclusive schools har bidragit till att min egen drivkraft att vara med och skapa en inkluderande skola har stärkts. Boken har gett mig verktyg och tankar för det fortsatta arbetet. Det här var det sista inlägget i serien av blogginägg utifrån boken, men det är definitivt inte sista gången jag bloggar om inkludering.

/AnnaBe

 

Effective Inclusive Schools – del 1

I det här och ytterligare tre blogginlägg tänkte jag dela med mig av innehållet i boken Effective Inclusive Schools – Designing Sucessful Schoolwide Programs av bl a Thomas Hehir.  Boken grundar sig på en forskningsstudie där man undersökt några framgångsrika inkluderande skolor i Boston, Massachusetts för att hitta framgångsfaktorerna bakom inkluderingssuccén. Jag kom i kontakt med boken när jag ville veta mer om William Henderson Inclusion School, en av de undersökta skolorna i studien, som jag besökte under ht 2013 och dessutom skrivit om i ett annat blogginlägg.

effective-inclusive-schools-designing-successful-schoolwide-programsDe undersökta skolorna är framgångsrika i bemärkelsen att ha lyckats med inkludering, dvs att undervisa alla elever med eller utan funktionsnedsättningar inom den ordinarie undervisningen och dessutom med goda kunskapsmässiga resultat.  Blogginläggen kommer att ägnas åt några av de framgångsfaktorer som boken lyfter fram. De undersökta skolorna har alla valt sin unika väg till inkludering men det finns några nyckelfaktorer som är gemensamma och som jag kommer att beskriva utifrån följande rubriker:

  • Ledarskap, skolkultur & vision
  • Struktur  & Collaborative Problem Solving Organization
  • Universal Design for Learning

Boken är mycket inspirerande och kan rekommenderas. En del personer ser inkludering  som ett visionärt begrepp, som en utopi och något som endast är genomförbart i teorin. I mina ögon däremot, är inkludering möjligt. Skolorna som beskrivs i boken är bevis på att det inte bara är ett önsketänkande från min sida, utan att det är uppnåbart. Men, att lyckas med inkludering är inget som går av sig själv eller sker i en handvändning. Förändringsarbete tar tid och för att inkludering ska kunna fungera är det flera komplexa faktorer som behöver samverka med varandra.  Förhoppningen är att de kommande blogginläggen ger en liten vink om vilka faktorer det är som kan påverka och möjliggöra inkludering.

/AnnaBe

P.S Tips! På Pedagog Stockholm finns en filmad föreläsning med Thomas Hehir från juni 2013 om inkludering.

 

Inclusion is when everyone belongs

Hösten 2013 fick jag förmånen att tillsammans med före detta kollegan @FrokenLindblom göra ett  besök på Dr. William W. Henderson Inclusion Elementary School i Boston. I det  här blogginlägget berättar jag om det.

Syftet med min resa till USA var i första hand inte detta studiebesök, men när vi ändå var ”over there” kunde vi inte låta bli, eftersom vi sedan tidigare hade hört talas om skolan i flera olika sammanhang. Vi hyrde en bil och snirklade oss ut från Manhattan och lät GPS:n guida oss norröver till denna fantastiska skola. Men vad var det då som lockade och var så intressant på Dr Wiliam W. Henderson Inclusion Elementary School?

IMG_1983Det som hade väckt vårt intresse och som gjort skolan känd är hur de lyckats med inkludering. 2009 bytte skolan namn, från dåvarande O’Hearn School till nuvarande. Namnbytet var en hyllning till Dr William Henderson, rektorn som efter 20 års tjänstgöring på skolan, pensionerades.

Skolans nuvarande rektor, Mrs Patricia Lampron, tog emot oss och berättade om skolans bakgrund och historia. Vi fick veta hur skolan, som är en ”public school” gått från att ha varit en skola med låga resultat och tomma elevplatser, till att bli en inkluderande skola med högre resultat för alla elever i jämförelse med snittet i på andra skolor i Bostonområdet samt en kö av över 700 elever som vill börja på skolan. Den ordinarie undervisningen omfattar alla elever, elever med olika funktionsuppsättningar och elever med olika stort stödbehov. Ungefär 35 % av eleverna på skolan räknas som elever i behov av specialundervisning eller särskilt stöd, där det nationella medelvärdet ligger på 12%.

Skolans mission är att erbjuda alla elever en kvalitativ hög utbildning så att förväntade resultat kan uppnås. Kraven och förväntningarna på eleverna sänks inte utifrån eventuellt stort behov av stöd, utan eleverna ges istället mer stöttning och anpassning för att alla ska erbjudas samma möjligheter att lyckas.

För närvarande går 250 elever i årskurserna K-5 på skolan, fördelade på 10 klassrum. I varje klassrum arbetar en ”general educator” tillsammans med en ”special educator” och ”paraprofessionals”. Den sistnämnda yrkesgruppen uppfattade jag som personal med olika funktioner, t ex assistenter och andra stödpersoner utan det formella pedagogiska ansvaret. Dessa personer var vanligtvis inte knutna till en specifik elev utan fanns tillgängliga för hela klassen då det ansågs vara ett mer effektivt sätt att använda resurserna på. På skolan finns det även ”speech-, language- and occupational therapists”.

Efter stunden med Mrs Lampron, fick vi gå runt på skolan och besöka klassrummen. Vi förstod ganska snart att undervisningen liknade den vi hade sett på skolorna i N.Y i sin struktur utifrån ”The workshop model”*. Det innebär att undervisningen oftast startar gemensamt i helklass med en ”minilesson” för att därefter övergå till olika aktiviteter i smågrupper, i par- eller självständigt arbete utifrån den inledande minilektionen. Lektionen avslutas med ”sharing” då eleverna återigen samlas och delar med sig och reflekterar över sitt lärande.

Den här undervisningsmodellen möjliggör för lärarna att anpassa stöttning och utmaning utifrån behov, vilket är en förutsättning för inkludering. Vi klev in i de här klassrummens världar som sjöd av olika pågående aktiviteter. I ett hörn av klassrummet satt ett par elever tillsammans med en vuxen. På golvet satt några elever utspridda läsandes var för sig. I en annan del av klassrummet samlades några elever runt ett bord tillsammans med en annan vuxen o s v. Det märktes att eleverna hade tränats till självständighet utan att för den sakens skull lämnas ensamma i sitt lärande.

IMG_1935 Väggarna vittnade om hur eleverna fick möta samma typ av uppgifter men att uppgifterna och redovisningsmöjligheterna anpassades utifrån olika behov, vilket är en del av principerna bakom Universal Design for Learning (UDL), något som kännetecknar skolan.

IMG_1917

En elev har fått reflektera utifrån boken ”Iris & Walter”.

IMG_1916

En annan elevs reflektion utifrån samma bok; ”Iris & Walter”

IMG_1927

Ett exempel på hur två elever har fått bearbeta en och samma dikt fast på sitt uttryckssätt.

UDL innebär också att material och liknande ska presenteras på multipla sätt. Bildstöd är därför en självklarhet när dagens schema synliggörs.

IMG_1937

Skolgården och övriga utrymmen möjliggjorde aktiviteter för både kropp, själ och sinne.

IMG_1977

Musiklektion

IMG_1974

Sensory garden

IMG_1970

IMG_1944

Vi fick se bevis på rektorns närvarande pedagogiska ledarskap då Mrs Lampron var deltagande och aktiv i klassrummen vi besökte. Själv talade hon om det som en nödvändighet för att kunna kvalitetssäkra och utveckla den pedagogiska verksamheten och för att hålla visionen levande. Vi förstod också att både nuvarande och dåvarande rektors ledarskap har varit en betydelsefull faktor för att lyckas med inkludering.

Vad är det som har bidragit till att just den här skolan har lyckats med inkludering? Vilka är framgångsfaktorerna för inkludering a’ la William Henderson? Förutom de ovan nämnda faktorerna som t ex en undervisningsstruktur som möjliggör anpassningar, flera olika undervisningar, att olika yrkesprofessioner och kompetenser samarbetar tillsammans och ett tydligt, målmedvetet ledarskap så handlar det självfallet även om en stark drivkraft att vilja åstadkomma något annat än exkludering. Denna drivkraft grundar sig i visionen, i värderingar och ett förhållningssätt som innebär att alla hör till från början – där är ALLA verkligen betyder ALLA:

Inclusion is when everyone belongs

IMG_1980Denna vision genomsyrade skolan och signalerade budskap som ”We are all special”.  Det blev tydligt när vi besökte de olika klassrummen att den fysiska och pedagogiska miljön var anpassad utifrån alla de olika elevernas som fanns där vilket gjorde att ingen elev utmärkte sig mer än någon annan. De hörde till och passade in!

Under studiebesöket fick vi höra om de glädjande framtidsplanerna för skolan och under sommaren har jag på nätet, läst mer om hur de ska förverkligas. Skolan heter numera Dr William W. Henderson Inclusion K-12 School och ska under en femårsperiod utöka till att omfatta årskurser i spannet K-12 samt kunna ta emot 1000 elever.

Studiebesöket ingav hopp!

Det här är ingen låtsaslek. Det är på riktigt.

Inkludering är möjligt.

/AnnaBe

*Om du vill veta mer om The workshop model har jag beskrivit hur den kan se ut vid läs- och skrivundervisningen på skolor i N.Y som är kopplade till Teachers College Reading & Writing project, dels i ett blogginlägg på Skollyftet.se, dels i en presentation på Prezi.

 

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén