AnnaBe Utveckling

– med fokus på skolutveckling & elevhälsa

Etikett: Salutogen

EHM -Elevhälsomötet: Karta och kompass från åtgärdande till förebyggande arbete

Bättre sent än aldrig brukar det ju heta. Här kommer det utlovade fjärde inlägget i raden av inlägg om EHM som vi; Anna, Ida och Maria skriver tillsammans.  De första inläggen hittar du här… 

1. EHM – Elevhälsomötet: Att både tänka och göra nytt

2. EHM – Elevhälsomötet: Vad, hur och varför?

3. EHM – Elevhälsomötet: Vi kallar det modell

Vi har precis tagit del av den alldeles färska uppsatsen EHM – ElevHälsoMöte, karta och kompass från åtgärdande till förebyggande elevhälsoarbete. Det är en studie genomförd av Jeanette Holmquist och Theres Bossen inom ramen för det specialpedagogiska programmet vid Malmö Högskola. Som grundare av modellen är det spännande att se hur den för varje år sprider sig mer och mer i landet. EHM har funnits sedan 2013 men är ändå, precis som författarna till uppsatsen skriver, ett ungt fenomen. Det gör att det ännu inte finns omfattande forskning kring modellen. Ett antal skolor där arbete med EHM pågår har funnits med i den forskning som Eva Hjörne har bedrivit inom ramen för ett elevhälsoprojekt som pågick mellan åren 2016-2019 och som kortfattat beskrivs i Elevhälsoarbete under utveckling – en antologi (SPSM, 2018).   Anna Bengtsson genomförde också 2015 studien Elevhälsomötet som ett forum för samverkan och lärande – En fallstudie av elevhälsomötets organisation, innehåll och process vid en grundskola. Det känns väldigt roligt att EHM nu väckt ytterligare intresse utifrån ett mer forskningsinriktat perspektiv. 

Tillvägagångssätt och frågeställningar

Den aktuella studien har genom observationer, intervjuer och enkäter i ett av Sveriges län undersökt specialpedagogers erfarenhet av att arbeta med EHM och på vilket sätt den kan främja det förebyggande och salutogena perspektivet i skolan. Här är de tre frågeställningarna som legat till grund för undersökningen: 

  • Vad innebär det att gå från åtgärdande till förebyggande arbete i skolan, med hjälp av EHM-modellen? 
  • På vilket sätt speglar EHM-modellen skollagens åläggande om att samverka tvärprofessionellt för att främja goda lärmiljöer? 
  • Varför har skolor valt EHM-modellen, i sitt utvecklingsarbete? 

Två observationer under pågående EHM, två intervjuer med tre specialpedagoger samt en kurator och enkätsvar från 26 respondenter vid 17 olika verksamheter (förskola, grundskola och särskola) ligger till grund för studiens resultat. Respondenterna i studien har erfarenhet av EHM sedan 2018 och 2019 och har fått kännedom om EHM genom artiklar, blogginlägg eller allra vanligast genom hörsägen – från kollega mun till mun. 

Varför arbetar skolor med EHM? 

Resultatet lyfter fram flera skäl till varför aktuella skolor valt att arbeta med EHM som modell. Det finns en strävan att närma sig ett mer önskat läge utifrån styrdokumentens riktlinjer om ett förebyggande och främjande arbete där det salutogena och relationella perspektivet vägleder och där det sker ett lärande med fokus på gruppnivå. Resultatet visar på en målbild som kan beskrivas så här: 

Varför EHM?

Visionen som utgör ledstjärna består av flera delar som alla rimmar med det uppdrag skolan enligt skollagen och andra styrande och vägledande dokument har. EHM avses användas som ett verktyg för kvalitetssäkring men inte minst kvalitetsutveckling (Skolverket).

Det är intressant att det redan i uppfattningen om vad elevhälsoarbete genom EHM innebär lyfts fram tankar om gemensamt, organisatoriskt och kollegialt lärande. Det visar på att det skett en förändring över tid i jämförelse med tidigare forskning om elevhälsoarbete. När Ingrid Hylander tidigare undersökt elevhälsoteamets förståelse av syftet med traditionella EHT-möten har det varit informationsutbyte och fördelning av ansvar som dominerat (Hylander, 2011).

Denna skillnad signalerar en ökad medvetenhet om att elevhälsoarbete inte enbart innebär ett görande utan också ett lärande. För oss är det just vad tvärprofessionell samverkan handlar om – att ta vara på varandras kompetenser för att samverkan ska ge mer än om var och en arbetar för sig. 

Vinster med EHM

I uppsatsens resultatdel redovisas upplevda positiva effekter av EHM. Utifrån de inledande frågeställningarna handlar det om att få syn på EHM som ett verktyg för att gå från ett åtgärdande till ett mer förebyggande arbete i skolan samt att få till tvärprofessionell samverkan för att främja goda lärmiljöer.  Respondenterna menar att EHM bidrar till följande: 

Vinster med EHM

Vi menar att svaren indikerar att EHM fungerar som det visionära verktyg respondenterna efterfrågade när det gäller kvalitetsutveckling av skolornas verksamhet. 

 Utmaningar med EHM 

Personerna bakom undersökningen, Holmquist & Bossen, har också tagit reda på vilka utmaningar respondenterna ser kring arbetet med EHM. Bland dessa finns följande: 

Utmaningar med EHM

Resultatet visar att det som kan bli en vinst också kan vara en utmaning.  Det önskade läget är inte självklart att få till stånd även om man arbetar med EHM. Vår reflektion är att förändringen inte sker av sig självt. Hur EHM fungerar beror på flera faktorer och som också blir synliga i utmaningarna som nämns. 

Implementering och samsyn

När det gäller implementering så visar resultatet på att det uppstår hinder när kunskapen och förståelsen för EHM inte finns hos alla inblandade. Vår egen erfarenhet är att detta är avgörande för hur EHM kommer att fungera. EHM är en modell som utgår från ett nytt sätt att tänka om elevhälsoarbete. Det handlar bland annat om att utgå från ett synsätt där elevhälsoarbete är ett gemensamt ansvar. Det innebär också att avsätta tid och plats för tvärprofessionellt lärande – inte bara ett görande där elevhälsoteamet tar vid när lärare inte längre har redskap. Detta förändrade synsätt kan inte underskattas. Det kan ses som den kanske största utmaningen – och något som tar tid.  Utan denna förståelse riskerar de positiva effekterna av EHM att utebli.  

Organisation, ledarskap och arbetsmiljö

Resultatet visar också på att EHM påverkas av frågor på organisationsnivå och kring ledarskap.  Det handlar om struktur och om hur tid används. Vad elevhälsan ska ägna sin tid åt och hur mötesplatser och tid för möten kan rymmas i organisationen. Ytterligare en sak som lyfts fram är att det är svårt att tydliggöra beslut som fattas, hur frågor ska följas upp och vem som ska göra vad. Resultatet stämmer med våra egna erfarenheter – EHM påverkas av hur övriga organisationen ser ut. Det blir viktigt att se över frågor som: Vilka rutiner finns? Vilka övriga mötesforum finns och behövs? Hur ser ansvarsfördelningen ut? När EHM startade var det för att ersätta och förnya det arbete som tidigare skedde på EHT. EHM kan inte ersätta allt annat arbete på en skola utan måste ses som ett komplement, alltså ett av de forum vi behöver för att kunna stödja elevers hälsa, lärande och utveckling.

EHM som modell

I uppsatsen lyfts själva mötesstrukturen EHM fram som en utmaning samtidigt som den beskrivs som en förutsättning. Några svar visar på att det är mötesstrukturen som ger kontinuitet, uppföljning, analys och reflektion som verktyg och att den är användbar även i andra sammanhang. Andra svar tyder på att mötesstrukturen upplevs som krånglig. Vi har själva arbetat med många skolor som startar upp med EHM. Den viktigaste lärdomen är att det behöver finnas en förståelse för mötets delar, faser och roller för att de ska upplevs som funktionella och meningsfulla.  Utan en förståelse för varför reflektion, val av fördjupningsfråga samt analys ingår under EHM kan de delarna te sig överflödiga. En annan lärdom är att se arbetet med EHM som ett ständigt pågående lärande där arbetet behöver följas upp för att kunna utvecklas. Vad går bra? Vad är svårt? Vad behöver vi utveckla eller lära mer om?

Avslutande ord

Gång efter annan – utifrån våra egna praktiska erfarenheter och kontakt med andra skolor och nu genom aktuell uppsats resultat får vi bekräftat att EHM är en modell att räkna med i skolors elevhälsoarbete. En modell som fungerar för att få till det som är tänkt – det vill säga ett mer förebyggande och främjande arbete, organisatoriskt och tvärprofessionellt lärande, salutogent, relationellt perspektiv med fokus på att utveckla skolans lärmiljöer. 

Precis som uppsatsens resultat synliggör uppstår utmaningar i arbetet med EHM, likt allt annat utvecklingsarbete. Antingen kan man avfärda EHM och ge upp och säga att det är en modell som inte fungerar. Eller så kan man ta sig an utmaningarna och se till att jobba med de bitar som behöver falla på plats. 

Så här avslutningsvis vill vi passa på att säga tack till Jeanette Holmquist och Theres Bossen för en intressant och givande studie. Om du är intresserad av att veta mer om hur skolor upplever arbetet med EHM. Håll utkik efter nästa inlägg som kommer snart…

Anna Bengtsson, Ida Necovski & Maria Kempe Olsson

Du når oss på…

emkompetens@gmail.com

Från patogen till salutogen elevhälsa

Ni som har följt mina inlägg om elevhälsa vet att vi på skolan där jag arbetar strävar efter att arbeta förebyggande, hälsofrämjande, tvärprofessionellt och utifrån ett salutogent och relationellt perspektiv.  Navet i arbetet är EHM – våra elevhälsomöten där lärare och elevhälsa sedan flera år tillbaka träffas kontinuerligt och utan förekommen anledning för att kunna samverka utifrån alla elever i både det akuta men framför allt det främjande och förebyggande arbetet.

Tidigare i höst skrev jag ett inlägg om systematiskt elevhälsoarbete där utvärdering och uppföljning  är en given del. På olika sätt följer vi upp och utvärderar EHM. Vi försöker till exempel få syn på resultatet av de insatser vi planerar och genomför på individ-, grupp- och skolnivå.  Utvärderingarna hjälper oss att få fatt på såväl framgångsfaktorer som hinder. Det här inlägget beskriver hur vi senast arbetade med uppföljning på ett lite annat vis och är för er som är intresserade av att utveckla elevhälsans arbete att bli mer främjande och förebyggande. Den senaste uppföljningen hade som syfte att få ett metaperspektiv på vårt arbete och säkerställa att vi är på rätt väg i den riktning vi stakat ut . Vi ville undersöka:

Hur påverkar samverkan mellan elevhälsan och den pedagogiska personalen arbetet?

Vilket fokus har arbetet – på enskilda elever och/eller på lärmiljöer?

Vilket perspektiv genomsyrar arbetet? (Ett salutogent/patogent?)

 

Jag ska försöka beskriva uppföljningen konkret:

Steg 1 – Inledning (Specialpedagoger & arbetslagen på F-6)

Vi presenterade  en modell från studien Professionellas föreställningar om elevhälsans retorik och praktik av Gunilla Guvå. Modellen är utformad för att synliggöra olika synsätt på elevhälsans inriktning och insatser utifrån studiens resultat. Vi valde att bygga vidare på den modellen för att ha som underlag för vår uppföljning vilket resulterade i följande matris:

Salutogen och patogen fyrfältare

För att kunna använda fyrfältaren som modell och stöd i uppföljningen började vi med att arbeta med innebörden i de olika begrepp som finns med där t ex salutogen och patogen. Vi förtydligade också innebörden i det förebyggande och hälsofrämjande uppdraget.

Steg 2 – Arbete i arbetslag 

Varje EHM (elevhälsomöte) mynnar ut i en konkret planering av insatser. Denna planering dokumenteras i det vi kallar spindeldokument där insatsen (vad) och vem som ansvarar  finns med. I det här steget gick arbetslagen igenom spindeldokumenten från den senaste terminen (tre per årskurs) och försökte  placera ut alla insatser i fyrfältaren ovan.  När fyrfältaren var ifylld diskuterades följande frågor:

Vad visar resultatet?

Vad tror ni att det kommer sig att det ser ut som det gör?

Steg 3 – Resultatet

Specialpedagogerna sammanställde arbetslagens arbete i en matris som färgmarkerades utifrån hur insatserna hade bedömts och för att få en överblick. I det sammanställda resultatet  blev följande synliggjort:

  • Många insatser hamnar i flera rutor – svårt skilja den ena insatsen från den andra.
  • Det blev en skillnad mellan klasser. I några klasser bedömdes alla insatser ske utifrån ett salutogent perspektiv medan det i  andra klasser inte var lika många sådana insatser.
  • Det är svårt avgöra om insatsen är salutogen eller patogen eller på individ- el gruppnivå.

I sammanställningen lyste en låg överensstämmelse mellan klasser och arbetslag igenom. Därför är det svårt att använda sammanställningen i termer av siffror och statistik och säga att ”si och så många procent av våra insatser utgår från ett salutogent perspektiv och så vidare…”. Däremot visade resultatet i det här skedet att det blir viktigt att skapa en gemensam förståelse för vad det salutogena och patogena perspektivet innebär när vi ska forma, planera och utföra insatser.

Steg 4 – Genomgång EH

Hela elevhälsan kopplades in i nästa steg genom att:

  • gå igenom och diskutera resultatet utifrån arbetslagens sammanställningar.
  • planera nästa steg i uppföljningen där lärare och elevhälsa skulle arbeta tillsammans.
  • ta fram frågeställningar utifrån sammanställningen inför det fortsatta arbetet.

En intressant reflektion i det här skedet var: Hur hade resultatet blivit om lärare och elevhälsa hade arbetat med fyrfältaren tillsammans? Hade det sett annorlunda ut?

Steg 5 – Lärare & elevhälsa tillsammans

I det här steget arbetade lärare och elevhälsan först i tvärgrupper utifrån olika frågeställningar och därefter i en gemensam diskussion för alla inblandade.

  • Vad kan det bero på att det inte finns en samstämmighet kring patogen/salutogen och individ/grupp?

Det blev tydligt att vi hade olika kunskap om och förståelse för vad ett salutogent/patogent perspektiv innebär och vad som menas med generell eller individinriktad insats, vilket i sin tur ledde till att det inte fanns en samstämmighet i resultatet. Vi såg också att arbetet med fyrfältaren hade skett utifrån alltför individuella glasögon och perspektiv. Det märktes tydligt då ”samma typ av insats” bedömdes som patogen av några lärare och av andra som salutogen. Vi tar möte med vårdnadshavare och elev som ett exempel på en insats. Några menade att den här insatsen var patogen då den uppstått ur en situation med bråk mellan elever, en situation som kan betecknas som akut och åtgärdande. Andra menade att insatsen var salutogen eftersom avsikten med insatsen var att den skulle ta en främjande riktning oavsett ur vilken situation den uppstått ifrån.

  • Vad är det som avgör eller kan påverka i vilken riktning insatsen (perspektiv) bedöms ha?

Frågan ledde till intressanta diskussioner om  faktorer som har med oss vuxna i skolan att göra. Vi såg att individuella faktorer påverkar vilken riktning insatsen bedöms ha, till exempel personalens inställning, stressnivå, rädsla för förändring, värdegrund, pedagogisk grundsyn och förmåga att rikta blicken mot sig själv och sitt arbete. Vi har lättare för att ha ett bristperspektiv om vi själva är stressade eller om vi inte har verktyg  att förändra.

Vi såg också att dessa individuella faktorer kan vägas upp av att frågan tas om hand på ett djuplodande sätt, till exempel där lärare och elevhälsa tillsammans lär tillsammans för att vända varje situation i en främjande riktning. I den här diskussionen blev det tydligt att vår modell med EHM är en sådan struktur som stöttar individen och att riktningen på arbetet inte blir upp till varje lärare. Det är istället ett gemensamt ansvar att se till att leda arbetet i en salutogen riktning. Vår mötesmodell och samtalsstruktur hjälper oss att få till stånd ett lärande för att hitta nya och mer främjande vägar framåt.

Vi såg också att insatserna bedömdes utifrån när i tid behovet av insatsen uppstod – om det var i ett tidigt eller sent skede. Även om vi ibland måste släcka bränder som en åtgärd är det lockande att arbeta för att situationen därifrån tar en främjande, salutogen riktning!

  • Hur påverkar perspektiven innehållet i insatsen?

Pilar var är vi och vart ska vi

I den här frågan var vi nog alla rörande överens om att de glasögon vi har på oss när vi försöker förstå en situation kring en eller flera elever påverkar vad vi ser och också vilka insatser och handlingar vi ser som möjliga. Vårt fokus blir direkt avgörande för vilken riktning arbetet kan ta. Om vi vill att arbetet ska kunna ta en salutogen riktning måste vi sätta på oss de salutogena och relationella glasögonen! När vi inser att problem uppstår i ett sammanhang -där vi själva och vår verksamhet ingår – då kan vi påverka!

  • Oavsett orsak eller situation som insatsen uppstår utifrån, kan vi välja riktning eller perspektiv?

Det var ett enhälligt JA på den frågan. Vi såg att ett salutogent perspektiv gynnas av

Kollegialt samarbete.

Att vi genomför en fördjupning (möjlighet till tvärprofessionellt lärande som ger oss ökad kunskap och medvetenhet kring vad som gynnar resp missgynnar en elev/grupp/situation) på EHM som mynnar ut i en samsyn kring hur det fortsatta arbetet ska se ut.

Att säkerställa att det som fungerar kommer fram.

Att göra eleven delaktig i lösningen.

Vi konstaterade också att det är svårare att ha ett salutogent perspektiv vid

Ensamarbete

Stress

Frustration

Låg delaktighet

Fokus på enskilda situationer i stunden

När vi arbetar tillsammans blir det lättare att hitta fram till ett förhållningssätt som kan gynna den enskilda eleven eller grupper av elever.

  • Hur påverkar ansvarsfördelningen mellan lärare och elevhälsan insatsernas inriktning och resultat?

Vi kan se att det är mer gynnsamt när flera olika professioner arbetar tillsammans i samverkan runt en elev/klass. Samverkan bidrar till flera perspektiv. Tillsammans kan vi se det som vi inte kan se på egen hand.  Ett helhetstänk ger en större handlingsrepertoar och när vi arbetar tillsammans ökar chansen till långsiktighet och lösningsinriktat arbete.

Steg 6 – Vad resulterade uppföljningen i?

Utifrån uppföljningen ringade vi in områden att arbeta vidare med:

eh-utvarderingVarje område hade tydliga delar som kan utvecklas. Här är några exempel:

  • ökat samarbete mellan specialpedagoger och lärare kring hur elevers behov kan mötas.
  • öka den gemensamma förståelsen för sambandet mellan lärande och hälsa, samt vad ett salutogent och främjande arbete innebär i praktiken.
  • öka förståelsen för vad lärande som grund för förändring innebär – då det är en avgörande utgångspunkt för EHM som modell.
  • vi behöver säkerställa att fördjupningen på EHM leder till att vi ser sammanhang och att vi synliggör det friska – det som fungerar.
  • diskussionen om olika insatser och deras möjlighet att ta en främjande riktning behöver öka.
  • öka elevernas delaktighet och göra deras röster hörda inför EHM.

Avslutande tankar

Uppföljningen gav oss inte svart på vitt när det gäller siffror och statistik kring i vilken utsträckning våra insatser kan benämnas som salutogena eller patogena, eftersom det inte går att mäta absolut.  Men uppföljningen synliggjorde trots allt avgörande delar i arbetet som är viktiga om vi ska kunna få det salutogena perspektivet att genomsyra vårt arbete. Uppföljningen ledde  även till många givande diskussioner och ökade definitivt vår kollektiva medvetenhet kring dessa frågor. När medvetenheten är väckt, finns det också förutsättningar att påverka. Att öka medvetenheten blir ett sätt att öka den kollegiala förmågan som i sin tur påverkar vilka handlingsalternativ som vi ser som möjliga och har beredskap för att genomföra. Fortsättningsvis kommer vi att ha en breddad förmåga att utforma insatser som kan ta en mer främjande riktning.

Jag tänker att olika typer av uppföljningar och utvärderingar behövs. Både de som ger  oss ”svart på vitt” och de som mer handlar om att få ett metaperspektiv på verksamheten, som jag menar att denna uppföljning bidrog till.

Ur just den här uppföljningen gick vi stärkta i hur viktigt det är att organisera fram en struktur för ”tillsammansarbete” där elevhälsan och lärare kan arbeta tillsammans kontinuerligt i det främjande, förebyggande och åtgärdande arbetet – för att därifrån ta arbetet vidare i en salutogen riktning. Vi fick också syn på områden att arbeta vidare med som under det här läsåret har kanaliserats till mål och olika aktiviteter.

Att formulera och ställa de frågor vi ställde i uppföljningen passade i vår process just där och då. Kanske passar de inte alls hos er just nu, beroende på var ni befinner er.   Men frågan är –  Vilka frågor behöver ni ställa för att öka det salutogena perspektivet i ert arbete?

/AnnaBe

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén