Överlämningar

I slutet på terminen, när en del elever ska byta årskurs och kanske också stadie efter sommarlovet, brukar överlämningar stå på agendan och så även på min arbetsplats.

Jag har suttit med och deltagit på många överlämningar genom åren och ibland funderat  på vilken nytta de egentligen gör. Vid dessa tillfällen har upplägget ofta gått till så att överlämnande lärare har fått beskriva eleverna en i taget, tills hela klassen har gåtts igenom. Lärarna har fått beskriva eleverna mer eller mindre fritt och subjektiva värderingar av hur eleverna är har varit vanliga. Eleverna kan till exempel ha beskrivits som goa, gulliga, snälla, duktiga, ambitiösa. Fast kanske vanligare har varit att eleverna som uppfattats som motsatsen har fått mest uppmärksamhet.

Många lärare efterfrågar överlämningar, men jag hör också lärare som säger att de inte vill veta något om eleverna utan att de vill möta eleverna som ett oskrivet blad så att de själva kan bilda sig en uppfattning. Informationen som den ovan är enligt min mening inte till nytta ur ett pedagogiskt perspektiv, utan den kan snarare vara ett hinder. Jag kan därför förstå de lärare som säger att de vill möta eleverna förutsättningslöst och inte ”ta över” en annan lärares individuella uppfattning om en elev.

Jag tänker samtidigt att vi måste skilja på information och information. Vi har ett ansvar att lämna över ”professionell” information som kan vara användbar pedagogiskt, och därmed också ett ansvar att inte lägga tid och kraft på ”personlig” information som inte är till nytta i undervisningen. Vi måste därför se till att överlämningarna utformas professionellt. De ska hjälpa mottagande lärare att ta emot de nya eleverna på ett gynnsamt sätt genom att ta till tillvara på den pedagogiska kunskap som finns om eleven.

Där jag arbetar har vi de senaste åren försökt förändra strukturen på dessa överlämningar för att komma bort från ”berätta fritt utifrån individuell uppfattning om enskilda elever” där fokus har legat på det som inte fungerar till att fokusera på pedagogiska strategier som fungerar och utifrån både grupp och individ.

Skärmavbild 2016-06-14 kl. 19.21.20På dessa överlämningar deltar överlämnande och mottagande lärare ofta under ledning av  rektor eller specialpedagog. Ibland deltar övriga professioner från elevhälsan.

Syftet med överlämningen är att ta tillvara på och lämna över pedagogisk information.   Vi börjar alltid med gruppen som helhet utifrån följande frågeställningar:

  • Vad fungerar i gruppen?
  • Vilka rutiner och strategier finns som fungerar på gruppnivå?
  • Vilket stöd behöver gruppen?
  • Vilka arbetssätt och metoder är eleverna vana vid?
  • Hur ser analysen av de nationella proven ut på gruppnivå (i de årskurser där NP har genomförts)?

Vi pratar inte om alla enskilda elever en i taget, men vid behov finns det möjlighet att lyfta information kring fungerande pedagogiska strategier utifrån enskilda elever. Då använder vi följande frågor som stöd:

  • Vad är viktigt att tänka på i bemötande och förhållningssätt för att möta eleven på ett gynnsamt sätt?
  • Vad är viktigt att tänka på pedagogiskt för att möta elevens behov?
  • Vilka stödinsatser (extra anpassningar eller särskilt stöd) har eleven haft/behöver?

Förutom den muntliga informationen får mottagande lärare ta del av det vi kallar Klasskollen och DEALS. Klasskollen innehåller information på klassnivå om måluppfyllelse, närvaro, studiehandledning, samt vilka elever som har extra anpassningar och särskilt stöd. DEALS står för Dokumentation av Extra anpassningar och Anpassningar i Lärmiljön och Särskilt stöd och ger en sammanställning på gruppnivå över innehållet i stödinsatserna.

Vi har märkt att överlämningar på det här sättet skapar förutsättningar att

  • ta tillvara på och bygga vidare på det som redan fungerar.
  • fokusera på att skapa goda lärmiljöer för alla elever.
  • använda den professionella kunskapen som finns kring enskilda elever så att eleven får den ledning och stimulans eller de anpassningar och det stöd hen behöver.

Ja, så här gör vi just nu där jag arbetar med överlämningar.  Hur får ni era överlämningar att bli användbara, pedagogiska och värdefulla?

/AnnaBe

4 reaktioner på ”Överlämningar

  1. Mycket bra och kloka tankar!
    När man utbildar sig till lärare tänker man inte mycket på att man kanske ska ta över en klass och att man ska lämna ifrån sig en klass. Det får man inte mycket information om på utbidlningen,
    Jag håller helt med om att det är bättre att ta över en klass som ett tomt blad så man kan bilda sin egen uppfattning om eleverna. Den uppfattningen någon annan har kanske inte alls stämmer och på de flesta elever ändrar sig uppfattningen under tidens gång.

    1. Precis. Elevens sätt att fungera är ju inte statiskt, utan beror på situationen, relationerna osv.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.